Växtgrupp 1. Denna artikel ingår i artikelserien "Våra Grönsaker på Näsets Gröna"

Alliaceae

LÖK av alla de sorter

Alliaceae tillhörde tidigare familjen Liljeväxter, Liliaceae. 
Näsets Gröna odlar totalt ett tjugotal sorter inom gruppen Allium (Alliaceae), som i dag placeras inom Backlöksväxterna, alltså lökväxterna.

Om lökväxterna
Lökväxterna har länge varit mycket viktiga som både mat och medicin och de finns som ett- och tvååriga växter, samt som perenner vilka övervintrar med hjälp av lökar, knölar eller rötter (underjordiska delar som kallas jordstam eller rhizom). Alliumfamiljen är korsbefruktande. Pollineras både via vind och insekter.

Lökar i grönsaksodlingen på Näsets Gröna
De lökar vi här beskriver är de som odlas i grönsaksodlingen för matlagningen:
Purjolök, vitlök, schalottenlök, salldslök samt gul-, röd- och silverlök. Och ramslök. Härliga matlökar allihop!

Om odlingen
Läge och jord: Lök trivs i soliga varma lägen. Men det bör också vara en luftig miljö med en relativt lätt jord, mullrik och gärna sandblandad.
Vatten: Lökodlingen bör vattnas väl men den är inte besvärande torkkänslig. Men observera att vattenbrist skapar en risk för att löken går i blom och står den för länge kan till exempel purjon bli för hård och trådig.
Näringsbehovet är måttligt, främst kalium behövs för mognaden. Jorden får gärna vara lite kalkrik, så tillsättning av exempelvis dolomitmjöl kan provas. Vedaska (2-3 dl per kvm) ger också ett bra mineraltillskott med en positiv PH-effekt. På Näsets Gröna brukar vi använda vedaska och kompostjord, oftast kompletterat med täckning med gräsklipp som är bra för både näringstillförsel, vattenhållning och ogräsdämpning. Om färskt gräsklipp används behövs knappast någon grundgödsling till gul-, röd- och silverlök, om du i grunden har en fin, välmående och lucker jord.
Observera att purjolök, och även vitlök, har ett betydligt större näringsbehov än övrig lök, och att näringstillgången måste vara mycket god tidigt på säsongen (våren) för att vitlöken ska växa bra, medan purjon växer mer på hösten och behöver näringen då.
Ogräs och ohyra: Däremot har löken svag konkurrenskraft gentemot ogräs, så ogräsrensningen bör ske löpande. Se dock upp för lökens grunda rotsystem vid hackningen. Träaska, kalk eller stenmjöl kan hjälpa vid eventuella problem med lökflugor. Dusch med exempelvis nässelvatten kan också hjälpa.
Plocka också bort eventuella dåliga eller angripna lökar och skörda genast om en blomstängel växer upp från en lök. (Blomman tar all kraft så löken blir svag i sin tillväxt och purjon blir hård och svåranvänd).
För att få långa fina vita stänglar sätter man purjo- salladslök djupt, ofta i botten på en jordfåra som man sedan successivt fyller igen med jord.

Sådd eller sättlök
De flesta (ofta även vi på Näsets Gröna) köper sättlök för utplantering. Dock ej för purjolök, vilken vi frösår. Purjon har lång utvecklingstid, så därför tidigt på vårvintern. I "såschemat" på Näsets Gröna är purjolöken inlagd för sådd under veckorna fem till nio.
Vid sådd av annan lök krävs förkultivering med god värme (20-25°) under groningen. Sänk temperaturen när plantorna kommer upp och klipp gärna ner dem då och då, innan utplantering sker. Observera att utvecklingstiden är lång och att det inte alltid är så enkelt att lyckas med sådd. Därav att de flesta hobbyodlare köper sättlök (frånsett purjolök).
Vitlök och schalottenlök planteras på senhösten och övriga lökar tidigt på våren, medan purjon sås väldigt tidigt (enligt ovan).
Vi sätter löken på max 10 cm avstånd och knappa 20 cm mellan raderna, medan vi sätter ut purjolöksplantorna på knappa 15 cm avstånd och 40 cm mellan raderna.

Skörda i torrt väder
Lök ska skördas i torrt väder och tiden för skörd är inne när blasten börjar vissna och torka. Ta upp löken försiktigt och putsa av jord och löst skal, samt skär av rötterna om du inte ska använda dem. Låt gärna löken ligga på kvar på odlingsbädden för torkning (om vädret är bra) och lägg eller häng sedan in löken på ett torrt och luftigt ställe, gärna ganska varmt, till en början. Löken går att lagra länge och upphängd i flätor blir lökknippena också en prydnad.
Långlagring av exempelvis vitlök sker bäst vid 1+°.
Purjolök har längre utvecklingstid än övrig lök och skörden sker främst framåt höstkanten och skördandet kan pågå långt in på senhösten och ibland även vintertid, vid milda vintrar eller om täckning med exempelvis halm sker. På Näsets Gröna har purjo skördats ända fram till april, så färsk purjo (liksom flera kålsorter) kan finnas under huvuddelen av årets månader.

Löken i maten
Lök i alla dess former finns med i nära på all matlagning, inte minst som smaksättare.
Här ger vi några tips på "löken i maten":

Färsk lök: Riktigt härlig är den färska, milda och mjälla löken, som kan skördas ganska tidigt på säsongen. På Näsets Gröna sätter vi ut sättlök och lökplantor i flera omgångar, så den färska löken finns tillgänglig under lång säsong. Färsk lök kan du koka lätt i saltat vatten eller steka men den kan även köras i ugnen eller på grillen. Är löken mjäll så skär den gärna även rå direkt i salladen, men var (som alla som skurit lök vet) beredd på rinnande näsa och ögon.

Purjolök och salladslök: Purjon är vanligen mildare och inte lika söt som annan lök. Hela purjolöken är användbar, även de små vita stretande rötterna har smak. Ofta är de bortskurna när du köper purjo men på Näsets Gröna brukar vi vid försäljningen skicka med dem. Den ljusa stamdelen på purjon är mildare i smaken än den gröna övre delen. Purjon erbjuder vid grillning en fantastisk smak. Lägg den i folie, eller grilla utan folie. Prova dig fram. Den är också underbar i soppor, grytor och i gratänger. Kan även wokas.
Purjolök går att frysa in som rå och skivad.
Salladslöken används som purjo med tillägget att de oftare även kan ätas råa. Annars koka, stek eller grilla.

Gul lök har en ganska stark, skarp, smak om du smakar av den rå. Men tillagad blir den söt och saftig. Koka eller stek (först på hög värme så att öken vätskar sig och sedan en stund på lägre värme), men du kan även grilla och fritera gul lök. Glöm inte heller hur god löksåsen blir med gul lök eller i en mustig soppa, kanske med krutonger till. Gul och röd lök kan frysas in efter tillagning.

Röd lök har en mildare smak än vad gul lök har och kan därför förutom som ovan, även användas rå i sallader.

Silverlöken är möjligen ännu mildare och används med fördel rå. Silverlöken kan även vara fin att lägga in

Blasten: Använda också blasten från alla dessa löksorter i sallader, soppor eller på smörgåsen.

Även schalottenlök är mild och lätt att använda i matlagningen. Den är jättefin rå men kan också finhackas i en inläggning eller vinägrett eller till en tomatsallad. Schalottenlöken kan också stekas och användas i soppor och grytor.
Schalottenlöken kan också på grund av sin storlek och form upplevas enkel att skala och skära. Man brukar säga att schalottenlöken i sin lite avvikande avlånga form är något av kockarnas favorit. Kanske din också?
Schalottenlöken är snabb i sin tillväxt (och höstplanteras ofta) och kan därför skördas på våren och den säljs ofta i knippen. Grisellök är en annan grå form av schalottenlök.

Vitlök: Vitlöken sätts som nämnts ovan ut i landen på hösten och därför går det att plocka enstaka vitlöksskott, blast, tidigt på våren. Om du bara tar något plant per lök så växer den obekymrad vidare. Denna vårblast är ganska mild i smaken och kan skuren i tunna skivor användas rå. Färsk vitlök (med klyftor) kan när skalet ännu inte har torkat stekas i ugnen, vilket ger en ljuvligt mild och god vitlökssmak.
De färdigvuxna och äldre torkade vitklökarna används på många sätt. Låt till exempel klyftorna koka med i grytor och annat, eller rosta dem i ugnen.

Nämnas bör även till exempel:
Gräslök som ett måste till matjesillen och som krydda till matlagningen på olika sätt. Gräslöken används framför allt som klippgrönt (t ex matjesill och inlagd sill), och på smörgås med skivad tomat. Klipper man ner den under säsongen så blir skördesäsongen av färsk mjäll gräslök lång.
Ätlig dekoration: Tänk också på de vackra rödvioletta blommorna som också är ätliga, i till exempel sallad och soppor.
Syltlöken där blasten ofta har mer smak än den vita löken. Blasten används i sopper, som garnering på kokt potatis och även i bröd.

Ytterligare andra lökar, som inte närmare behandlas i denna text är piplök, skogslök (kajplök), raikko, segerlök, elefantvitlök och pärllök.
Sedan har vi den härliga vårliga ramslöken, som vilt växter mest på Gotland och i södra Sverige. Men vi har den även på Näsets Gröna och vi brukar använda den i kaféet under våren, samtida med den underbara sparristiden i maj-juni.

Lagra och använd löken länge
De flesta av oss har alltid torkad lök av olika slag i kylskåpet, vanligen i lådan längst ned i kylen och se till att det inte blir fuktigt där. Lök ska alltså förvaras kallt och torrt.
Vitlök däremot förvaras bäst svalt, mörkt och torrt. Purjon kan enligt ovan stå kvar länge ute i landet och tas in efterhand som köket efterfrågar purjo.

SORTER
Vi har odlat följande sorter på Näsets Gröna:
Purjolök: ‘Atal’ (sommarsort), ‘Musselburgh’ (höststort), ‘Bleu de Soalaise’ (vintersort, köldtålig), 'Hannibal' och ‘Axima’ (medeltidig)
Scharlottenlök: ‘Longor’
Vitlök: ‘Sabadrome’, ‘Primor’, ‘Geridour’, ‘Thermidrome’, ‘Messidor’, ‘Dukat’, ‘Cledor’. Detta är franska sorter men det finns även central- respektive östasiatiska sorter samt något som kallas Silverskin.
Salladslök: ‘Parade’ (röd), ‘Lilia’ (lila), ‘White Lisbon’ (vit), ‘Rouge’ (röd BE-frö)
Gul-, röd- och silverlök: Hittills inga lyckade egna frösådder av vanlig lök. Köper sättlök.
Ramslök: Växer som perenn på tre olika odlingsplatser på Näsets Gröna.

Med hälsningar från odlarna på Näsets Gröna!
Se även bilder nedan.