Kanske har du sett den ljusa kålfjärilens fladdriga vingliga flykt över dina kålplantor, och samtidigt känt hur det drar ihop sig i magen inför risken kålplantorna kommer att ätas upp? Blir mina kålplantor – broccoli, grönkål och andra kålsorter – nu förstörda?
Vi berättar här lite om kålfjärilen och hur du kan skydda din kålodling mot dessa skadegörare.
Korsblommiga växter
Det är de korsblommiga växterna som drar till sig kålfjärilar och kålmal. På latin heter växtgruppen Brassicaceae och bland köksträdgårdens växter hittar vi här blomkål, broccoli, brysselkål, grönkål, kålrabbi, kålrot, majrova, rödkål, salladskål, savoykål, spetskål, svedjerova och vitkål. Vi kan även nämna mizunakål, pac choi, rädisa och ruccola.
Bland de vilda växterna som tillhör Brassica-gruppen hör pepparrot, den storvuxna gula ryssgubben, vägkantsväxten (främst på Gotland) gul reseda, havssträndernas marviol och strandkål samt det ätliga ogräset löktrav. Flera av dessa går givetvis också att odla. Fler vilda blommor i gruppen är sommargyllen, lomme och penningört.
Även den härliga blomman krasse är korsblommig och inte sällan förstörs krasseodlingen av kållarvernas gnagande. Till gruppen hör även raps och rybs, åkerkål och olika sorters prydnadskål.
Kålfjärilen kan liknas vid en blek citronfjäril. Den är alltså inte lika gul som citronfjärilen utan vitare och den har svarta fläckar eller prickar på vingarna. Så här kan utseendet beskrivas:
Vingarna är ljust gulvita. Ibland framstår vingarna nästan som genomskinliga. Den främre spetsen på vingen har en mörkare kant och honan har två svarta fläckar på främre vingparet, vilket gör att det går att se om den fladdrande fjärilen är en hona eller en hane. Vingarnas undersidor har (om man hinner se dem) en gulare ton på både honan och hanen.
Dagfjärilens livscykel
Kålfjärilen (och alla dagfjärilar) lever sitt liv i olika stadier där alla genomgår en fullständig förvandling
från ägg,
till larv,
till puppa
och till färdig fjäril.
Fjärilarna kläcks på våren (oftast i maj i våra trakter vid Mälaren) och de lägger sedan sina ägg på de korsblommiga växterna (familjen Brassicaceae, enligt ovan). Efter cirka 14 dagar utvecklas larverna som via puppstadiet därefter utvecklas till fjärilar.
På sommaren parar sig fjärilarna med varandra och sedan lägger honan ägg på en värdväxt. Det är dessa ägg, och de påföljande larverna, som du kan leta efter när du vill beränsa skadorna, se nedan.
Flera parningar
Efter att parningen ägt rum dör honan och hannen efter några veckor men kålfjärilen hinner vanligen med minst två generationer per år och det är pupporna som övervintrar. Vid varmt väder är livscykeln kort och överlevnaden hög. Äggen kläcks efter 4-7 dagar, larverna är färdiga att förpuppas efter 2-4 veckor och puppstadiet varar 1-2 veckor.
Så här skyddar du din odling
Det är när äggen kläcks och larverna installerar sig på plantan som stora skadorna sker. Kållarver är hungriga och äter snabbt av alla sorters kålplantor.
Att fånga kålfjärilarna med händerna eller en håv är svårt, näst intill omöjligt. Däremot kan du handgripligen klämma ihjäl dels äggsamlingarna som du oftast hittar på undersidan av kålväxternas blad, dels larverna som är lättare att hitta på växtdelarna.
Med ett kålnät kan du skydda dina kålplantor och hindra kålfjärilen och kålmalen från att lägga ägg. Det är viktigt att det kommer på plats så tidigt som möjligt – montera dem direkt när du planterat ut dina försådda kålplantor på friland.
Eftersom många sorters kål kan stå kvar i landet långt in på vintern så behöver inte kålnätet sitta kvar under hela hösten. När det känns att nu är hösten här och de första vinterkänningarna inte långt borta, då kan du ta bort nätet. Skörd och skötsel av kålodlingen går så mycket enklare när nätet är borttaget.
Här nedan följer några bilder på kål och kålodlingar.
Hälsar Sven Secher
Näsets Gröna
Blandade kål från odlingarna på Näsets Gröna,
så fina när de inte har angripits av kållarver.
Utsättning av kålplantor, och sedan omgående på med det skyddande insektsnätet.
Foto: Sven Secher